Direktivet gäller för ett brett spektrum av digitala produkter och tjänster, bland annat:

• Webbplatser och appar för e-handel
  
  
• Betallösningar och digitala banktjänster
  
  
• Biljettautomater, informationskiosker och andra självbetjäningsterminaler
  
  
• E-böcker och e-läsare
  
  
• Telefoni- och meddelandetjänster
  
  

Det är alltså inte bara ett ”webbdirektiv”, utan det handlar om all teknik som påverkar hur vi lever, reser, kommunicerar och handlar.

De nya reglerna gäller för:

• Företag inom e-handel, transport, bank och andra berörda sektorer
  
  
• Produkter och tjänster som släpps efter 28 juni 2025
  
  
• Befintliga lösningar som får större uppdateringar
  
  
• Offentlig sektor, som redan följer tillgänglighetskrav enligt DOS-lagen
  
  

Småföretag med färre än 10 anställda och låg omsättning är formellt undantagna. Men i praktiken påverkas de också – särskilt om de levererar till större aktörer eller deltar i offentliga upphandlingar.

Kärnan i kraven bygger på standarden EN 301 549, som hänvisar till WCAG 2.1 nivå AA – den internationellt erkända riktlinjen för webbtillgänglighet. Men till skillnad från tidigare nationella regler omfattar direktivet nu även hårdvara, dokumentation, appar och hela användarupplevelsen.

Det handlar alltså inte bara om vad som visas på skärmen, utan om hur tekniken fungerar för alla, inklusive användare med hjälpmedel eller kognitiva svårigheter.

Exempel på krav som ska uppfyllas:

• Textalternativ för bilder, ikoner och media
  
  
• Tydlig och korrekt kodstruktur (HTML, ARIA)
  
  
• Tangentbordsnavigering och logisk tab-ordning
  
  
• Tillräcklig kontrast mellan text och bakgrund
  
  
• Hjälp vid inmatningsfel, som felmeddelanden och tips
  
  
• Kompatibilitet med skärmläsare och andra hjälpmedel
  
  

Det viktiga är inte att bara "klara ett test", utan att förstå intentionen: tekniken ska vara möjlig att uppfatta, hantera, förstå och fungera oberoende av användarens förmåga.

Tillgänglighet är alltså inte ett tekniskt krav i marginalen – det är en central del av kvalitet och användbarhet.

För att följa lagen – och samtidigt skapa bättre digitala lösningar – behöver tillgänglighet integreras i din verksamhets arbetssätt. Det räcker inte med en engångsgranskning. Det handlar om att arbeta långsiktigt och ansvarsfullt.

Här är några nyckelprinciper för ett strukturerat och hållbart tillgänglighetsarbete:

Börja med att skapa en gemensam kunskapsbas. Tillgänglighet handlar inte bara om tekniska krav – det handlar om människor, användarbehov och rättigheter.

Identifiera vilka produkter och tjänster som omfattas av direktivet. Gör en nulägesanalys: vad fungerar, vad fungerar inte? Här krävs både automatiserade tester och manuell granskning.

Tillgänglighet kräver samarbete mellan redaktörer, designers, utvecklare, UX-specialister och ledning. Alla som påverkar användarupplevelsen behöver förstå sin roll och sitt ansvar.

Se till att tillgänglighet finns med i designskisser, kodgranskningar, innehållsmallar och testprotokoll. Gör det till en naturlig del av utveckling, förvaltning och kommunikation.

Tillgänglighet är ett område i ständig förändring. Nya lagar, tekniker och användarbeteenden uppstår hela tiden. Därför behöver ni arbeta med regelbundna kontroller, uppdateringar och förbättringar.

Tillgänglighet är en grundläggande del av digital jämlikhet. När en webbplats, app eller tjänst är otillgänglig stängs människor ute – inte på grund av bristande kapacitet, utan på grund av bristande design. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har alla rätt att delta i samhället på lika villkor, även digitalt.

Att uppfylla tillgänglighetskrav är därför inte bara en teknisk fråga – det är en värdegrundsfråga.

I offentlig sektor har krav på digital tillgänglighet funnits länge (enligt DOS-lagen). Från 28 juni 2025 gäller det även för privata aktörer genom det europeiska tillgänglighetsdirektivet.

Att inte följa lagen kan leda till:

• Juridiska sanktioner eller vite
  
  
• Avbrutna upphandlingar
  
  
• Klagomål från användare eller intresseorganisationer
  
  
• Skadat förtroende
  
  

Tillgänglighet är alltså inte valfritt – det är obligatoriskt inom flera områden.

Tillgängliga tjänster fungerar bättre för alla. När du anpassar design, innehåll och funktion för olika behov:

• Ökar du räckvidden
  
  
• Minskar du avhopp i användarflödet
  
  
• Förbättrar du SEO (tillgänglighet gynnar sökbarhet)
  
  
• Bygger du ett starkare varumärke
  
  

Inkludering är inte bara rätt – det är också smart affärsutveckling.

Tillgänglighet innebär struktur, tydlighet och standardisering – vilket också underlättar testning, underhåll, vidareutveckling och integrationer. Det minskar teknisk skuld och skapar lösningar som är mer robusta över tid.

Att förstå tillgänglighetsdirektivet handlar inte bara om att följa nya regler, utan om att skapa hållbara lösningar som fungerar för er. Det kräver insikt, samarbete och rätt verktyg. Vill du få hjälp att förstå vad direktivet innebär för just er? Eller veta hur ni kan börja arbeta mer strukturerat med tillgänglighet, utifrån era förutsättningar? Hör av dig till oss på Semantivo. Vi visar hur vår plattform kan stötta er i arbetsvardagen, oavsett var i ett tillgänglighetsarbete ni befinner er.