Vad är WCAG 2.1 och varför är det relevant för dig?
I Sverige hänvisar DOS-lagen, som gäller offentlig sektor, direkt till WCAG 2.1 nivå AA som miniminivå. Samma nivå blir även ett juridiskt krav för vissa delar av privat sektor, till exempel e-handel, banker och transportföretag, när det europeiska tillgänglighetsdirektivet träder i kraft i juni 2025.
Med andra ord är WCAG 2.1 nivå AA inte bara en rekommendation, utan ett krav enligt lag.
Läs mer: Vad är Tillgänglighetsdirektivet 2025?
Arbetar du med digitala gränssnitt? Då omfattas du av kraven
Du behöver ha kunskap om WCAG 2.1 om du:
- Bygger eller utvecklar webbplatser och appar
- Levererar digitala lösningar till offentlig sektor eller branscher som omfattas av tillgänglighetsdirektivet
- Ansvarar för upphandling, drift eller förvaltning av digitala tjänster
Tillgänglighet är inte längre något man kan skjuta på framtiden, utan ett ansvar som redan är här och som kommer att granskas allt mer noggrant framöver.
Bakgrunden till WCAG 2.1
När webben började växa fram under 1990-talet fanns inga gemensamma riktlinjer för hur digital information skulle göras tillgänglig för personer med synnedsättning, hörselnedsättning eller motoriska svårigheter.
Resultatet blev en digital infrastruktur där miljontals människor uteslöts från viktiga samhällsfunktioner, inte av illvilja utan på grund av bristande kunskap och teknik.
För att motverka detta publicerade World Wide Web Consortium, W3C, den första versionen WCAG 1.0 år 1999. Det var ett viktigt första steg, men snart stod det klart att riktlinjerna inte räckte till i en snabbt föränderlig digital miljö.
År 2008 lanserades WCAG 2.0, med ett mer tekniskt robust ramverk och tydligare, testbara kriterier. Denna version blev snabbt en global standard, antagen av myndigheter och organisationer världen över.
Men även WCAG 2.0 hade sina begränsningar. Den utvecklades för en webb som främst användes på datorer, inte mobila enheter, och tog inte fullt hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar eller nya sätt att interagera digitalt.
Därför kom WCAG 2.1 år 2018, en uppdatering som tillförde 17 nya kriterier med särskilt fokus på mobilanvändning, kognitiv tillgänglighet och användning vid begränsad rörelseförmåga.
Det är denna version, WCAG 2.1 nivå AA, som idag utgör det juridiska minimikravet i Sverige och inom EU.
Från princip till praktik – vad WCAG faktiskt innehåller
För att förstå WCAG på djupet måste man börja med de fyra grundprinciperna, ofta kallade POUR:
- Möjligt att uppfatta (Perceivable)
All information ska kunna uppfattas av användare, även om de inte ser, hör eller kan uppfatta färger. - Hanterbart (Operable)
Innehållet måste kunna användas med olika metoder, såsom tangentbord, hjälpmedel eller röststyrning. - Begripligt (Understandable)
Navigation, formulär och språk måste vara tydliga, förutsägbara och enkla att förstå. - Robust (Robust)
Webbplatsen ska fungera i olika webbläsare, på olika plattformar och med olika hjälpmedel, även över tid.
Dessa principer konkretiseras i WCAG 2.1 genom 78 framgångskriterier, fördelade på tre nivåer: A, AA och AAA. I praktiken är det nivå AA som är juridiskt bindande och därmed mest relevant för organisationer att fokusera på.
Vad tillkom i WCAG 2.1?
Jämfört med WCAG 2.0 innehåller WCAG 2.1 13 nya krav, särskilt utformade för att möta behoven hos användare med:
- Nedsatt syn, exempelvis behov av förstoring, bättre kontrast eller responsiv design
- Motoriska svårigheter, såsom svårigheter att använda drag-och-släpp-funktioner
- Kognitiva utmaningar, där tydliga etiketter och enklare navigationsflöden behövs
Flera av dessa krav är direkt kopplade till mobilanvändning, vilket är särskilt relevant idag när många primärt använder mobila enheter i stället för datorer.
Det handlar alltså inte bara om att göra webben tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar, utan om att göra den mer användbar för fler, i fler sammanhang, på fler typer av enheter.
Vad händer 2025 och varför måste du agera nu?
Den 28 juni 2025 trädde EU:s tillgänglighetsdirektiv, European Accessibility Act, i kraft. Det innebär att tillgänglighetskraven, som tidigare främst gällt offentlig sektor, nu utökas till att även omfatta delar av privat sektor.
Det gäller bland annat:
- E-handel
- Bank- och finansiella tjänster
- Transporttjänster, exempelvis bokningssystem och biljettlösningar
- E-böcker och självbetjäningsautomater
Kravet är att digitala tjänster ska följa WCAG 2.1 nivå AA, enligt standarden EN 301 549.
Detta kommer att innebära en betydande omställning för många företag, särskilt för dem som hittills inte prioriterat tillgänglighet i sin utvecklingsprocess.
Tillgänglighet kräver samarbete och ett långsiktigt arbetssätt
Tillgänglighet är inte en engångsinsats, utan ett pågående arbete som behöver genomsyra hela organisationen. Det handlar om att integrera tillgänglighet i vardagen, genom arbetsflöden, roller, verktyg och beslut.
Det krävs strukturerade processer, tydligt ansvar och ett gemensamt språk kring vad tillgänglighet faktiskt innebär. Dessutom krävs ett nära samarbete mellan olika kompetenser, från strategi till kod:
- Redaktörer behöver veta hur man skapar innehåll som fungerar för alla, inte bara hur man skriver bra.
- Designers ansvarar för att gränssnitt är tydliga, logiska och visuellt tillgängliga.
- Utvecklare bygger strukturen, med rätt semantik, korrekt fokus och stöd för hjälpmedel.
- Produktägare och projektledare måste kravställa tillgänglighet i upphandlingar, backloggar och tester.
- Jurister och upphandlare behöver förstå det juridiska ramverket och säkerställa efterlevnad.
Tillgänglighet är alltså inte en isolerad funktion, utan en kompetens som hela organisationen behöver utveckla över tid.
Vill du veta hur ni kan integrera tillgänglighet i ert digitala arbete på ett effektivt och hållbart sätt? Med Semantivo får ni ett verktyg som hjälper hela teamet att göra rätt, varje dag.
Från regelverk till ansvarstagande
Att förstå WCAG 2.1 handlar inte bara om att tolka tekniska riktlinjer, utan om att se tillgänglighet som en integrerad del av kvalitet, användarupplevelse och digitalt ansvar.
För att lyckas behöver ni:
- Kunskap om riktlinjerna och deras innebörd
- Verktyg för att testa, följa upp och prioritera rätt insatser
- Rutiner som gör tillgänglighet till en naturlig del av arbetet
Har du frågor du vill få svar på, eller vill få tips och råd kring hur ni kan komma igång eller utveckla ert tillgänglighetsarbete? Vi hjälper dig gärna vidare, oavsett var ni befinner er i processen.
